Solning är bra- Sola för hälsa och välbefinnande

Allt liv på jorden behöver solljus även vi människor, så begreppet ”Sol är liv” säger mycket.

 

Under de senaste åren har debatten om solandets effekter varit stor. Med hjälp av mycket forskande

anser många forskare att fördelarna med förnuftigt och måttligt solande överstiger nackdelarna.

 

Tänk på att alltid sola med förnuft, sola efter din hudtyp och följ alltid solariet och solotekets anvisningar.

 

Här nedan följer information om sol och solarium.

 

”Sola för hälsa och välbefinnande”, Uvasols informationskompendie samt affischserie med ett 10 tal olika

affischer om det aktuella forskningsläget om solning.


nfokompendie
Du kan beställa både kompendiet och affischerna, ring 013-357090 eller maila på info@uvasol.se

"Kvinnor som solar förlänger livet"

Nyhetsbrev Uvasol Solarium

”Kvinnor som solar förlänger livet”

Man ska sola dagligen och man ska sola en kort stund på dagen, säger Pelle Lindqvist, docent vid Karolinska Institutet en av männen bakom en ny studie. Studien har följt 29 000 svenska kvinnor under en 20 års period och visar att solen faktiskt är bra för vår hälsa.
Kvinnorna som solade en kort stund varje dag minskade risken för blodpropp, livmodershalscancer och diabetes.
Även att sola solarium visade sig vara bra för hälsan.
Enligt Lindqvist är rekommendationerna från strålsäkerhetsmyndigheterna som finns idag ”ett stort misslyckande”

Detta kunde man se i TV4:s nyheter, höra på TT/Sveriges Radio samt läsa om i Expressen , Aftonbladet samt Metro 9/4


Se TV4 inslag här!

Läs mer om de positiva studierna om sol & solariesolning

 

The D-Vitamin Council

Där du alltid kan läsa om de senaste forskningsrapporterna om nyttan med D-vitamin

Läs mera här

Ny stor studie-Solarium ger inte cancer

Läs mera här

Solande kvinor lever längre

Läs mera här

Manchester Unitet har nu solarium för att ”toppa upp”spelarnas D-vitamin nivåer

Läs mera här

Ny stor studie - Inget samband mellan solariesolning och hudcancer

Läs mera här

Sola dig till bättre tänder

Läs mera här

Ny studie visar att regelbunden solning minskar risken att få hudcancer

Läs mera här

Nya solarier bildar D-vitamin

nya_solarier_bildar_d-vitamin_bildDet är en allmän uppfattning att det inte bildas något D-vitamin när man solar i solarium, eftersom solarier inte genererar

någon UVB-strålning i våglängdsområdet 295-315 nm.
Men detta stämmer inte. Uppfattningen är en kvarleva från de halogenlamporna som användes för mer än 30 år sedan, och som endast kunde alstra UVA-ljus.
Dagens solarierör genererar UVB-strålning i det aktiva D-vitaminproduktionsområdet (295-315nm). Detta faktum har också verifierats av Statens Provningsanstalt.
Om du solar i solarium får du alltså D-vitamin och alla hälsobringande effekter det innebär.

 

Solarium producerar det viktiga D-vitaminet lika effektivt som solen

Professor Johan Moan vid Oslos Universitet blev prisbelönt för sin forskning
se filmen här

 

Solarium har ”Bästa D-vitamin källan” - ännu en stor studie

Läs mera här

Sol = Solarium

sol - solarium


”Ljus består av fotoner. Och en foton är en foton, det spelar ingen roll var den kommer ifrån. 

Så länge ljuset har rätt våglängd är det helt oväsentligt vilken källan är”.

Professor Johan Moan.

 

En av de stora fördelarna med att sola solarium är att tillgängligheten är så hög samtidigt som du i förväg kan anpassa hur länge du vill sola bl.a. beroende på vilken hudtyp du tillhör.
Svenska solarier har en hög säkerhet. Verksamheten övervakas av SSM Strålsäkerhetsmyndigheten, som också fastställer gränsvärden för den tillåtna UV-strålningen.
Svenska solarier har den lägsta strålningen i Europa.
Många undrar vad skillnaden mellan att sola utomhus och i solarier är.
Solljuset består av synligt ljus, infrarött ljus och UV-ljus, som delas in i tre grupper UV-A, UV-B och UV-C. Det sistnämnda kan vi lämna därhän eftersom det filtreras bort av jordens ozonskikt.
Det är inte svårt rent tekniskt att nästan exakt efterlikna solljuset  i ett solarium.
Nu är dock bestämmelserna sådana att UV-A ljus får vara något starkare än solljuset medan UV-B ljuset måste vara svagare än svensk sommarsol.
Därför är det svårt att göra några exakta jämförelser men med hjälp av så kallat UV-index går det att göra jämförelser.

 

Motsvarar
10 minuters solande i ett solarium utrustat med ett av de vanligaste solarierören motsvarar 16,5 minuters solande i Stockholmstrakten, 11 minuter i norra Grekland och 7 minuter i Thailand.

Svensk Solarieförening


Svensk Solarieförening

Svensk Solarieförening är en branchförening för landets ledande solarieföretag

 

 



Som ett naturligt steg mot förnuftig solning utbildas och diplomeras även våra kunder genom

Svensk Solarieförenings utbildningsmaterial.

Läs mera på Svenska Solarieföreningens hemsida!

 

Sola för hälsans skull

 

Sola för hälsans skull

En samanfattning av det aktuella forskningsläget kring sol och hälsa
framtagen av Svensk Solarieförening

Den här rapporten innehåller en sammanställning av den aktuella forskningen om D-vitamin, solning
och cancer. Till skillnad från vad du kanske trott tidigare så kommer du finna många goda skäl
till att sola både utomhus och i solarier.

Klicka här för att ladda ner rapporten i PDF-format!

 

Fakta om Sol och Solning

Varför behöver vi människor sol?? Vad händer när vi solar???
Är solariet lika effektivt som solen???  Vilka hutyper finns det och hur skiljer de sig åt???

Ja, frågorna är många och på det flesta har vi svaren.
Här nedan har du tillgång till svaren på de flesta frågor som rör solariesolning. Har du någon ytterligare fråga är du välkommen att höra av dig.

 

Varför behöver vi människor sol?

Om inte solen fanns skulle det inte finnas något liv här på jorden. Ljuset – solstrålarnas samlade spektrum – ger energi och livsglädje till såväl oss människor som till alla djur och växter.


Varför tycker vi om att sola?

Ljus, luft och sol är några av de medfödda behov som vi människor har. Dessutom signalerar en vacker solbränna ofta sportighet och framgång. Kort sagt – vi tycker ofta att vi ser bättre ut när vi är lite solbrända.
En vacker brun hy gör också att vi känner oss fräscha och attraktiva och vi får en naturlig inre säkerhet.


Handlar det bara om det yttre?

Nej! Solandet har också en rad andra positiva effekter som inte har med fåfänga att göra. Det är vetenskapligt bevisat att solbad har gynnsamma effekter på ämnesomsättningen, nervsystemet, hjärtat och blodcirkulationen samt på blodet och vår prestationsförmåga. Vitamin D3 – som är mycket viktigt för att vi ska må bra – bildas genom solens ultravioletta strålar. Under den mörka årstiden kan solbad i solarium jämna ut en eventuell brist på vitamin D3.
Den ”soldos” som krävs för att jämna ut en eventuell vitaminbrist ligger långt under den som ger solbränna.
Det är dessutom både skönt och väldigt avslappnande med en stunds solariesolande. Prova så får du se!


Vad händer när du blir brun?

När du blir solbränd pigmenteras huden och det övre hudskiktet ”blir tjockare”. Det är naturens eget sätt att skydda huden mot solljus. Huden är vårt största organ och pigmentet, som finns i överhuden alldeles under hornlagret, skyddar oss mot alltför mycket sol.
Vad är bra med solarium?
• Du är inte beroende av vädret. Fritiden kan bli soltid, även när det regnar.
• Du kan sola när som helst på dagen.
• Du kan sola i anslutning till sport, gymnastik, bastu eller skönhetsbehandling.
• Du behöver inte resa till varmare länder för att sola.
• Du får en naturlig solbränna över hela kroppen. Du får fin färg som håller länge och du behöver inte använda smink.
• Du kan förlänga semestersolbrännan genom att sola i solarium.
• Under de solfattiga vintermånaderna har du nytta av solariesolandets allmänt positiva hälsoeffekter (t.ex. om du har brist på vitamin D3).
• Du kan bara koppla av. När du solar slappnar du av och stressen försvinner ur kroppen. Du får ny energi.


Hur förbereder du dig bäst inför solsemestern?

Att sola i solarium är ett idealiskt sätt att förbereda sig på inför en solsemester. Det är bättre att du förbereder dig för solen på ”hemmaplan” än att du lägger dig i stark sol med vintervit hud. Fråga din läkare – det kan även han eller hon intyga.
Men det tar lite tid att få ett bra naturligt solskydd. Därför bör du ta det försiktigt så att du inte får solsveda. Om du tar det stegvis får du det bästa hudegna solskyddet – och på samma gång en hållbar solbränna. Du bör räkna med att det tar 3-4 veckor att bygga upp ett solskydd som motsvarar skyddsfaktor 4-8.
Extremt ljuskänsliga personer bör inte sola utan att först ha kontaktat en erfaren hudläkare.


Vad ska du tänka på för att sola förnuftigt?

Solarietillverkare och ansvariga för solotek måste rätta sig efter gällande bestämmelser för solarier. Bestämmelserna är baserade på internationell och europeisk teknisk standard för solarier (EN 60 335-2-27).
Om du har ett eget solarium ska du läsa bruksanvisningen noga. Där står det hur du ska använda solariet på rätt sätt. På alla professionella solarier finns det utbildad personal eller informationsmaterial som ser till att solandet sker på ett säkert sätt och som du kan fråga till råds om du är osäker.
Längre fram i den här informationsbroschyren kommer vi att behandla skydds- och säkerhetsaspekter.
”Sollampor” (solarier) som utbjuds till försäljning, överlåtelse eller upplåtelse skall uppfylla de strålskyddskrav som meddelas i svensk standard SS EN 60 335-2-27. Den är identisk med europastandard CENELEC EN 60 335-2-27,


Vad händer med huden när du solar?

När din hud får ultraviolett ljus från solen eller solariet blir den brun och det övre hudlagret blir lite tjockare.
Det är egentligen två saker som händer samtidigt. Det bildas nytt pigment som gör att pigmentkornen mörknar – du blir brun. Och överhudens hornskikt blir tjockare. Pigmenteringen och förtjockningen av huden är naturens sätt att skydda de underliggande vävnaderna.
Moderna solarier har starkare UV-A ljus och något svagare UV-B ljus än solen. När du solar i solarium kan du ofta se att huden blir gråbrun nästan med en gång. Det är UV-A ljuset som ger den här direktpigmenteringen, som inte håller särskilt länge. Den försvinner i regel efter ett par timmar.
Den pigmentering eller solbränna som håller länge får du genom att låga doser UV-B ljus (eller högre doser UV-A ljus) stimulerar de celler (melanocyter) som bildar nya pigmentkorn (melanin). Pigmentkornen, som ligger längre ner i hudlagret, är från början ljusa. När pigmentkornen långsamt förflyttar sig upp till ytterhuden mörknar dom och får en rödbrun färg. Det tar 3-5 dagar för pigmentkornen att stiga uppåt.
Det är UV-A ljuset och syret i blodet som gör att pigmentkornen mörknar. På vägen upp mot ytterhuden plattas pigmentcellerna ut och får en skyddande funktion.
Samtidigt gör UV-B ljuset så att överhudens hornskikt blir något tjockare – du får ett hudeget skydd mot UV-ljus.
Så här är din hud uppbyggd!
UV-B ljuset gör så att hornskiktet blir något tjockare – för att det ska skydda underliggande vävnader.
I det här cellskiktet bildas ständigt nya celler som under ca fyra veckor ”vandrar upp” mot ytterhuden där de plattas till och förhornas. Därefter stöts dom bort.
I de här cellerna (melanocyterna) bildas små pigmentkorn (melanin), som först är vita. När pigmentkornen rör sig mot de övre hudlagren gör UV-A ljuset så att de blir bruna. Pigmentkornen skyddar de underliggande vävnaderna mot UV-ljuset.
Om de här två skyddsmekanismerna utvecklas optimalt kan du få en solskyddsfaktor på upp till 30! (Under sommartid, här i Norden, räcker det med faktor 15-20). I solarium kan du få en skyddsfaktor på upp till 5 (beroende på hur stor andel UV-B, som finns i ljuset).


Hur solar du utan att bli bränd?

Genom att sola i moderna solarier, som har hög andel UV-A ljus och mindre andel UV-B ljus, kan du undvika att bränna dig.
Men precis som i solen gäller det att inte överdriva. Du kan inte påskynda solbrännan genom att sola intensivare. Om du gör det riskerar du att bli bränd. Att bli vackert solbrun tar sin tid. Du ska alltid läsa och följa den bruksanvisning som följer med solariet när du köper det. Om du solar i ett professionellt solarium kan du rådfråga personalen.


Är solariet lika effektivt som solen?

Den ultravioletta strålningen i solariet är i stort sett likadan som solens. Men solariets UV-B ljus är ”snällare” mot huden, eftersom andelen UV-B är lägre än i solen. Dessutom vet du att solariet ger samma ljus (samma andel UV-A och UV-B) varje gång du solar. Det vet du inte i solen, eftersom solens intensitet förändras hela tiden.
En annan fördel med solariet är att du kan sola när du vill – även när det regnar.


Hur mycket UV-B ljus ska ett solarium ge?

• Det finns flera svar på den frågan. Det beror mycket på hur känslig du är dvs vilken hudtyp du har. Men rent allmänt kan man säga att om andelen UV-B ljus är mellan 0,1% och 1% av hela mängden UV-ljus, så är det tillräckligt för alla hudtyper.
• Om du planerar att ha semester någonstans det är väldigt mycket sol och vill förbereda dig för solen genom att skaffa ett naturligt solskydd i solarium, så bör andelen UV-B ljus vara över 1% (upp till ca 1,8%). Efter en tid kan du minska andelen UV-B och istället öka andelen UV-A.
• För att stimulera kroppens allmänna välbefinnande och vitamin D3-nivån räcker det med ca 1% UV-B ljus och betydligt lägre soldos än vad som krävs för att du ska bli brun!


Vilka hudtyper finns det och hur skiljer de sig åt?

För att kunna sola på ett förståndigt sätt i solarium bör du veta hur din hud reagerar i solen. Om den blir brun direkt eller om den först blir röd.
Man brukar säga att det finns sex olika hudtyper i hela världen. De fyra första hudtyperna är ljushyade hudtyper och de finns mestadels i Europa. Gränserna mellan de olika hudtyperna är inte skarpa utan de olika typerna går in i varandra.

  

Hudtyp

 Beskrivning

 Typ

Reaktion på längre tids solbad 2)

 

 

 Fördelning 1)

 Solsveda

 Solbrun

 I

Hud: röd-vit
Fräknar: många
Hår: rött – ljust
Ögon: blå, ljusgrå,
ljusgröna

Keltisk
2%

Nästan alltid

Nästan aldrig

 II

Hud: vit-beige
Fräknar: några
Hår: ljust – ljusbrunt
Ögon: blå, grå, gröna

Ljus europé
12%

Ofta

Mycket lite

III

Hud: beige -brun
Fräknar: inga
Hår: mörkblond – brun
Ögon: grå, bruna

Mörk europé
78%

Ibland

Oftast

I V

Hud: ljusbrun
Fräknar: inga
Hår: mörkbrunt – svart
Ögon: mörkbruna

Medelhavseuropé
8%

Sällan

Nästan alltid

 V

Hud: brun
Hår: mörktbrunt – svart
Ögon: mörkbruna

Mellanöstern
Indianer

Mycket sällan

Alltid

 VI

Hud: mörkbrun
Hår: mörkbrunt – svart
Ögon: mörkbruna – svarta

Svarta
nubier

Aldrig

Alltid

   
1)

% = ungefärlig fördelning i Mellaneuropa.


2)

Gäller för hud som är frisk och inte redan solbrun (enligt bl a prof. Kindl/Raab, Fitzpatric, Pathak).


Hur vet du vilken hudtyp du har?

Hur din hud reagerar i solen ger dig en fingervisning om vilken hudtyp du har. Det finns hudtypstabeller som hjälper dig att bestämma din hudtyp.
Om du har många pigmentfläckar bör du fråga en läkare om och hur du bör sola.


Reagerar all hud likadant – hela livet?

Nej! Huden på olika delar av kroppen är olika känslig mot sol. (Ofta beror det på vilken vinkel solen har. Ju högre solen står desto starkare är den.)
Hudens reaktion på solen ändrar sig också med stigande ålder. När du blir äldre blir huden känsligare.


Hur reagerar olika hudtyper i solarium?

De reagerar ungefär som i solen! Men eftersom den del av UV-ljuset som orsakar solsveda är mindre i moderna solarier (beroende på typ av lysrör eller högeffektlampa) riskerar du inte att få solsveda på samma sätt som i solen.


Ska barn och de som har känslig hud (hudtyp 1) sola i solarium?

Eftersom både barn och alla som har hudtyp 1 har mycket känslig hud kan huden reagera kraftigt på sol. Därför anser de flesta hudläkarne att barn och alla med hudtyp 1 bör vara mycket försiktiga med sol. Men eftersom solen också har gynnsamma hälsoeffekter (bl a vitamin D3) bör de inte undvika solen helt. Om du är osäker ska du rådfråga läkare.


Vad ska du tänka på innan du solar i solarium?

Du ska göra på precis samma sätt som när du solar ute i solen. Du ska inte använda deodorant, parfym eller kosmetika. Ta alltid bort smink och parfym innan du solar – helst ett par timmar innan. Om du inte gör det kan du få fläckar och hudirritationer. I solen bör du alltid ha solskyddsmedel, men det ska du inte ha när du solar i solarium.
Om du äter medicin bör du kontrollera att den inte innehåller ämnen som gör att du blir ljuskänslig. När medicinen innehåller sådana ämnen bör du avstå från att sola. Rådfråga alltid läkare om du är osäker!


Kan du bli brun snabbt?

Nej, du ska inte ”jobba på” att bli solbrun snabbt. När du blir snabbt brun är det de små, lagrade pigmentkornen som mörknar och blir gråbruna. ”Snabbsolbrännan” håller inte så länge. Den bleknar fort – redan efter några timmar.
Det tar cirka tre dagar innan du får en solbränna som håller länge -– från några veckor till flera månader. Ju oftare du solar desto längre kan du sola.


Blir fräknar och pigmentfläckar brunare?

Ja, både fräknar och pigmentfläcker har mer pigment än den övriga huden. De blir brunare snabbare än resten av huden, som behöver några dagar för att reagera på solljuset.


Kan du sola i solen och i solarium samma dag?

Nej, det bör du inte göra, eftersom du kan få solsveda av alltför mycket UV-ljus.


Varför är det svårare att bli brun i t ex ansiktet?

Eftersom ansiktet nästan ständigt är utsatt för ljus och sol har naturen gett ansiktet ett tjockare hornlager som skydd mot UV-ljuset. Det är därför som det är lite svårare att bli brun där. Det är också svårt att bli brun på insidan av armarna och benen. Det beror på att vi har mindre pigment där.


Kan du sola i solarium när du är gravid?

Om du får vara ute i solen, så kan du också sola i solarium. Men rent allmänt bör du undvika att belasta kroppen med för mycket solande – lite beroende på var i graviditeten du befinner dig. För att vara på den säkra sidan bör du rådfråga din läkare.


Hjälper solarium mot lätt psoriasis?

I vissa fall kan du märka att du blir bättre. Många upplever att psoriasisbesvären mildras under sommaren, särskilt om man befinner sig vid havet. Även akne och liknande hudbesvär brukar bli bättre, men det varierar naturligtvis från individ till individ.
En rad hudsjukdomar som t ex psoriasis eller atopiskt eksem kan behandlas med framgång med UV-terapi. Behandlingen bör alltid göras av läkare.


Kan du undvika vinterdepression genom att sola i solarium?

Det som vi i dagligt tal kallar vinterdepression (SAD = Seasonal Affected Disorder) kan du inte häva genom att sola i solarium. Det krävs högre ljusintensitet, som verkar genom ögat till hypofysen.
Behandling mot vinterdepression ska alltid ges av läkare. I den typ av apparatur som då används är UV-ljuset helt bortfiltrerat. Läkare kan också ordinera behandling med speciell apparatur i hemmet.
Det har emellertid visat sig att solbad i solarium har en allmänt positiv hälsoeffekt. Undersökningar bekräftar att UV-ljus (med en liten andel UV-B) kan påverka välbefinnandet påtagligt – förutsatt att du är frisk. Men man kan bara spekulera om vilka mekanismer det är som gör att vi mår bättre.


Kan du använda krämer och tabletter som gör dig brun tillsammans med solarium?

Ja, men bara om de är medicinskt – speciellt dermatologiskt – testade. Du bör inte äta tabletter som inte är testade eller använda andra otestade preparat som du blir brun av.


Pigmentfläckar?

Pigmentfläckar eller födelsemärken – större eller mindre, platta eller upphöjda, med svag eller stark pigmentering – kan vara varningstecken. Hudläkare avråder från att sola i solarium om du har fler än 50 pigmentfläckar. Fråga alltid läkare om du är osäker!


Vad ska du tänka på när det gäller preparat som gör att du blir brun snabbare?

Du måste försäkra dig om att preparatet inte innehåller några substanser som gör att du blir extra känslig för ljus (som t ex psoralenhaltiga medel). Sådana preparat kan nämligen förstärka UV-A ljuset på ett okontrollerat sätt. Läs alltid bruksanvisningen noggrant och fråga läkare!


Passar bastu och solarium ihop?

Generellt sett kan du både bada bastu och sola solarium. Men du måste tänka på att den totala belastningen på kroppen inte blir för stor – t ex på blodcirkulationen . För säkerhets skull bör du konsultera läkare.


Vilka hudreaktioner kan du få när du solar?

Om du använder mediciner när du solar kan du få hudbesvär. Ta alltid för vana att läsa de informationsblad som du får på apoteket. Du kan också få besvär av parfymer och deodoranter. Likaså om du bär smycken och svettas.
Tvätta alltid bort parfym och deodorant innan du solar och ta av dig alla smycken.
Ibland kan besvären bero på någon hudsjukdom och om du är orolig ska du kontakta läkare. Även solskyddsmedel, som du använder i solen, kan ge hudirritationer s k fototoxisk effekt. Det kan hjälpa att byta till ett annat solskyddsmedel. Det bästa är att ta för vana att alltid börja sola försiktigt.


Ska du skydda ögonen när du solar?

Ja, du ska alltid skydda ögonen. Det räcker inte att du blundar. När du solar i solarium ska du helst använda solarieglasögon som inte släpper igenom UV-ljus.


Varför blir det varmt i solariet?

Värmen på solariebädden kommer huvudsakligen från det UV-ljus, som tränger in i huden och sedan omvandlas till värme. Det infraröda ljuset kan nämligen inte tränga igenom solbädden. I den övre delen av solariet är det både det infraröda ljuset och UV-A ljuset som ger värme – om det saknas täckande skydd.
Apparater som har högeffektiva kvartsbrännare måste vara utrustade med ett mycket bra filter som tar bort det infraröda ljuset. (Även modern teknologi med kalljusreflektorer kan användas.)


Påverkas solbrännan av värme?

Enligt vetenskaplig expertis spelar det ingen roll om du är varm (t ex efter bastubad) eller sval när du solar. Du blir lika brun i alla fall.
Eftersom det är onödigt att belasta kroppen med för hög värme bör solariet ha luftkonditionering eller någon form av fläktsystem.


Varför kan du få hudrodnad som inte är solbränna eller solsveda?

Du kan få hudrodnad utan att ha fått för mycket UV-B ljus. Hudrodnad kan framkallas av UV-A ljus och och infrarött ljus. Det kallas för värmeerytem eller värmerodnad. Värmerodnaden syns direkt när du har solat och försvinner sedan ganska snabbt. Den är ofta helt harmlös.
När du blir brun eller får hudrodnad av UV-B ljus är förloppet annorlunda. Då rodnar huden först efter ca 2 timmar och når sin höjdpunkt efter ca 24 timmar. Sedan avtar rodnaden långsamt – ibland kan det ta några dagar.


Kan du ”snabba på” solbrännan?

Nej, i varje fall inte i början. Det tar nämligen lite tid innan huden reagerar på UV-ljus.
När du har solat första gången tar det ungefär två till tre dagar för de nybildade melaninkornen innan de påverkas av UV-A ljuset och blir mörkare. Sedan kan du öka dosen dag för dag, tills du fått den färg du vill ha. På det här sättet behåller du solbrännan längre.
Du förlorar bara på att överdriva solandet. Om du solar så oförsiktigt att du får solsveda resulterar det bara i att du måste låta huden ta igen sig och vila flera dagar innan du kan sola igen.

Måste du använda solkräm med skyddsfaktori solen fast du har skaffat dig en grundsolbränna i solarium?

Det beror på hur stark solen är och hur känslig hud du har, men i regel måste du det. De UV-doser som du får i solarium är oftast tidsbegränsade t ex 15 - 30 minuter. Den solbränna eller det ”solskydd” som du får i solariet beror på hur intensivt UV-A ljuset är. Och hornlagret ”förtjockas” inte så mycket i solariet, eftersom det inte ger särskilt mycket UV-B ljus.
Din naturliga solskyddsfaktor bör ligga mellan 4 och 8, beroende på vilken typ av hud du har, hur länge du har solat och vilken typ av solarium (spektrum, intensitet och soltid) du använt. Det är en ganska hög solskyddsfaktor, men den kan vara för låg om du semestrar i ett land med stark sol.
Om du inte kan använda solkräm med skyddsfaktor, t ex om du är överkänslig, får du försöka att långsamt och försiktigt vänja dig vid solen.
Du kan ”vinna” dyra semesterdagar genom att sola i solarium och på så sätt förbereda dig inför semestern.


Hur länge håller solbrännan?

Efter sista solomgången tar det 2 till 4 veckor för den bruna färgen att mattas av. Det är ett helt naturligt förlopp, för på 28 dagar har huden förnyats.


Kan du förlänga semestersolbrännan?

Ja, du kan förlänga solbrännan lite grann. Men hudläkare rekommenderar att du först låter din semesterbruna hud vila några veckor. Sedan kan du lugnt sola i solarium en till två gånger veckan. Soltiden behöver inte vara längre än några minuter.


Hur sköter du huden när du solar?

Vårdande fuktighetskräm eller gelé fördjupar solbrännan och gör din hud mjuk. När du solar solarium ska du sköta om huden precis som när du solar ute i solen. Det finns många bra hudvårspreparat att välja mellan.


Hur ofta kan du sola i solarium?

Enligt internationella experter kan du – förutom att vistas normalt utomhus och åka på semester en gång till ett sydligare land – sola i solarium 4 till 5 omgångar per år med 10-12 solarietillfällen per omgång.
Strålskyddskommittén formulerar sina rekommendationer något försiktigare. De rekommenderar att du begränsar ditt solbadande i sol och solarium till 30 solbad per år. Om du inte har lätt att få solsveda, dvs redan är brun, kan du sola oftare.


Vad gör du när du har solsveda?

Det beror naturligtvis hur svår solsvedan är. Om du har fått en lätt solsveda (hudrodnad) så låter du den bara lägga sig. Du ska dricka mycket och använda fuktighetskräm, som kyler av huden. Och du ska förstås inte sola på några dagar. Om solsvedan är svår ska du gå till apoteket eller kontakta läkare, för att få förhållningsorder och eventuellt medicin.
Huden har dessutom sin egen reparationsmekanism. Men du ska inte utsätta huden för påfrestningar alltför ofta. Det bästa är att du solar försiktigt så att huden inte blir röd och du får solsveda.


Författare: Michael Werner, redaktionen för fotobiologi, Philips Licht, Vetenskap och forskning.